Solceller vid mulet och molnigt väder – fakta och myter

Solceller producerar el även i molnigt väder

Solceller omvandlar ljus till el — inte direkt solvärme. Skillnaden är avgörande: även när solen är dold bakom moln passerar en betydande del av solens energi som diffust ljus. Det diffusa ljuset sprids av molnpartiklar i alla riktningar och når panelerna från hela himlavalvet, inte bara från den punkt där solen befinner sig.

Under en genomsnittlig molnig dag i Sverige producerar en välinstallerad anläggning 10–25% av sin märkeffekt. Det kanske låter lite, men om du har ett 8 kW-system producerar det ändå 800 W–2 kW kontinuerligt under en molnig dag — nog för att driva de flesta hushållsapparater.

Nyckeln är att solceller inte kräver direkt solljus. De kräver ljus, och ljus finns alltid under dagtid — oavsett molntäcke.

Direkt strålning vs diffus strålning

Solinstrålning delas in i två komponenter som panelerna hanterar på olika sätt:

Direkt strålning (DNI) är det ljus som kommer rakt från solskivan utan att ha spridits i atmosfären. Det är den dominerande komponenten en klarsolig dag och ger den maximala produktionen. Direkt strålning är riktningsberoende — panelens vinkel och orientering mot solen är avgörande.

Diffus strålning (DHI) är ljus som spridits av moln, aerosoler och atmosfärens molekyler och kommer från alla håll på himlen. På en helt mulen dag är praktiskt taget all tillgänglig strålning diffus. Paneler tar emot diffus strålning från hela synliga himmelssektorn och är relativt okänsliga för exakt riktning — vilket gör att ens ostorienterade paneler fungerar hyggligt.

Global strålning (GHI) är summan av direkt och diffus strålning och är det mått som används i produktionsprognoser. Det är detta SMHI mäter och som ligger till grund för effektkalkylatorn på Solguide.

Produktion vid olika molnförhållanden

Tabellen nedan visar typisk produktionsprocent av märkeffekten vid olika vädertillstånd, baserat på mätdata från svenska mätstationer och tillverkarstudier.

Varför Sverige fungerar bra trots molnen

Sverige får fler soltimmar än de flesta tror. Sommarhalvåret kompenserar kraftigt för de mörka vintermånaderna — i juni och juli har Stockholm faktiskt fler tillgängliga soltimmar per dygn än många mellaneuropeiska städer, tack vare de långa dagarna på nordliga breddgrader.

SMHI:s mätdata för globalstrålning visar:

• Malmö och Ystad: ca 1 050–1 100 kWh/m² och år
• Stockholm och Mälardalen: ca 950–1 000 kWh/m² och år
• Göteborg: ca 900–950 kWh/m² och år
• Sundsvall och Härnösand: ca 850–900 kWh/m² och år
• Umeå och Luleå: ca 800–850 kWh/m² och år

Till jämförelse: norra Tyskland ligger på 900–1 000 kWh/m², Bayern på 1 100–1 200, och norra Frankrike på 1 000–1 100. Sverige är alltså fullt jämförbart med norra centrala Europa, och solceller är länge bevisade lönsamma i dessa klimat.

Vintern ger liten produktion — men det är under vintern elpriserna är som högst och eget producerad el är som värdefullast för att minska nätkostnaden. Sommarproduktionen är däremot stor och kan med rätt dimensionering täcka 100% av sommarförbrukningen och ge ett generöst överskott.

Kanten-effekten: ökad produktion när moln passerar solen

Ett fascinerande fenomen som ofta förvånar nyinstallerade solcellsägare är den så kallade kanten-effekten (engelska: "cloud edge effect" eller "silver lining effect").

När ett moln passerar precis framför solen kan panelens momentana produktion överstiga dess märkeffekt med 10–30% under några sekunder till minuter. Förklaringen är att solens direkta strålning, koncentrerad och förstärkt av molnets reflektiva kant, kombineras med den diffusa strålningen från resten av himlen — vilket ger en kortvarig toppeffekt som är högre än vad en klarsolig dag normalt ger.

Effekten är synlig i övervakningsappar som tydliga korta toppar i effektkurvan. Den bidrar inte märkbart till den totala dagsproduktionen men är ett bra bevis på att solceller verkligen utnyttjar alla tillgängliga fotonkällor.

Verkningsgrad-förändring vid molniga dagar: HJT vs PERC

Inte alla paneler hanterar diffust ljus lika bra. Det finns viktiga skillnader mellan de vanligaste paneltyperna på marknaden:

HJT-paneler (Heterojunction Technology) kombinerar kristallint kisel med ett tunt skikt av amorf kiseldioxid. Det ger två fördelar vid molnigt väder: en lägre temperaturkoefficient (ca -0,25%/°C jämfört med PERC:s -0,35%/°C) och bättre respons vid låg belysningsintensitet. HJT-paneler presterar vid diffust ljus typiskt 5–10% bättre relativt sin märkeffekt jämfört med PERC-paneler.

Mono-PERC-paneler är den vanligaste paneltypen 2026 och ger god prestanda vid diffust ljus, om än inte lika bra som HJT. De är prisvärdare och är ett utmärkt val för svenska förhållanden om budgeten är begränsad.

TOPCon-paneler är den senaste tekniken och ger prestanda nära HJT till ett lägre pris. Välj TOPCon om du vill ha god diffus-prestanda utan HJT:s prispremium.

Undvik polykristallina paneler för svenska klimatförhållanden — de har sämst prestanda vid diffust ljus och är nu i praktiken utkonkurrerade prismässigt av moderna monokristallina alternativ.

Sveriges årsmedel — fortfarande lönsamt

Med Malmös 1 100 kWh/m² som referens: ett 8 kW-system i Malmö producerar typiskt 7 500–8 500 kWh per år. Till ett elpris på 1,50 kr/kWh (hushållspris inkl nätavgift och skatt) ger det ett ekonomiskt värde på 11 000–12 750 kr per år. Total installationskostnad efter grönt avdrag: ca 110 000–120 000 kr. Återbetalningstid: 9–11 år. Panelernas garanterade livslängd: 25 år.

I Stockholm med 1 000 kWh/m² sjunker produktionen till ca 6 800–7 500 kWh per år och återbetalningstiden ökar till 10–13 år — fortfarande väl inom lönsam räckvidd.

Dessa siffror är baserade på genomsnittliga förutsättningar utan batteri. Med batteri kan egenanvändningen öka och ekonomin förbättras ytterligare.

Myten: "Solceller fungerar bara i soliga länder"

Det är den enskilt vanligaste missuppfattningen om solceller i Sverige. Den härstammar från en tid då solceller var dyra och tekniken kräva de hög direktstrålning för att vara lönsamma. Den situationen gäller inte längre.

Tyskland, ett land med likande klimat som Sverige, installerade 2023 mer än 14 GW solkapacitet och är Europas näst största solenergiland efter Spanien. Trots att Köln, Hamburg och Berlin får ungefär lika mycket sol som Malmö och Göteborg är solceller sedan länge en mogen och lönsam teknologi i hela landet.

Även Japan — ett land känt för molnigt, regnigt klimat — är världens fjärde största solenergiland med 87 GW installerad kapacitet (2023). Moderna solceller är optimerade för verkliga väderförhållanden, inte enbart för idealiska labbtester.