Solceller på vintern
Vintern är solcellernas svagaste period – men inte en nollproduktionsperiod. Här får du fakta om hur mycket du kan förvänta, varför kyla faktiskt hjälper produktionen och hur snö påverkar anläggningen.
Foto: Unsplash
December och januari ger 2–5 procent av årsproduktionen. Vintermånaderna är svaga men inte noll – klara dagar ger god produktion även i januari. Kall temperatur ökar verkningsgraden. Snö glider vanligtvis av själv. Vinterkontributionen är viktigast att förstå – inte att optimera för.
Hur mycket producerar solceller på vintern?
Produktionen på vintern styrs av två faktorer: kortare dagar och lägre solhöjd på himlen. I december står solen som högst ungefär 10–15 grader över horisonten i mellersta Sverige, jämfört med 55–60 grader i juni. Kombinationen ger dramatiskt lägre instrålning.
Typisk månadslig produktion för en 10 kW-anläggning i Stockholmsregionen:
- Juni: 1 400–1 700 kWh
- December: 80–180 kWh
- Januari: 100–220 kWh
- Mars: 600–800 kWh (uppgången börjar)
Trots de låga talen är vinterproduktionen inte meningslös. Även 100–200 kWh per månad motsvarar 100–200 kr i sparat elkostnad vid typiskt elpris.
Snö på panelerna – problem eller inte?
Snö på panelerna stoppar produktionen. Men i de flesta fall är det ett kortvarigt problem av tre skäl:
- Panelernas släta yta – glas är glatt, snö fastnar svårare än på ett vanligt tak.
- Restvärme från produktionen – även under snölocket producerar panelerna lite el och värmer upp ytan.
- Takvinkeln – på tak med 30+ graders lutning glider snö snabbt av.
I södra Sverige rör sig snön vanligtvis av inom 1–3 dagar. I Norrland kan ett snölager ligga kvar 1–2 veckor under kalla perioder.
Att skrapa panelerna rekommenderas inte. Risk för repa, mikrosprickor och i värsta fall personskada är hög. Förlorad produktion under en snöperiod är ekonomiskt obetydlig jämfört med skaderisk.
Låginstrålning och kyla ökar verkningsgraden
En solvarm sommarpanel på 45 grader C producerar 5–10 procent sämre än på referenstemperaturen 25 grader C. På en klar januaridag med -10 grader kan panelerna i stället prestera 14–15 procent över sin märkeffekt.
På klara vinterdagar med snö på marken tillkommer speglingseffekten: reflekterat ljus från snön når panelernas undersida och höjer instrålningen något utöver vad direkt solljus ensamt ger. Båda effekterna kompenserar delvis för kortare dagar.
Låginstrålning: optimera lutning för vintermånaderna
En brantare taklutning (50–60 grader) tar emot solens låga vinterstråle mer rätvinkligt och ger högre vinterproduktion. Men det minskar sommarbidraget och den totala årsproduktionen.
För de flesta villaägare är det inte värt att kompromissa årsproduktionen för mer vinterel. Undantag:
- Off-grid-system där du bor på anläggningen året om och behöver vinterkraft
- System med elvärme där vinterlastens är hög och du vill täcka mer av den
- Fasadmonterade paneler (vertikalt) som naturligt har hög vinkel och ger bäst vinterproduktion
SMHI-data: vinterproduktion per region
Solguides data visar stor regional variation i vinterproduktion:
- Blekinge och Gotland: är 5 procent högre årsinstrålning än rikssnittet, och vinterns bidrag är högst i söder
- Stockholmsregionen: typisk decemberinstrålning 10–15 kWh/m²
- Norrland, kustland: december kan ge 5–10 kWh/m² – men januari och februari ger mer än december på grund av snabbstigande solhöjd
- Fjällområden: högre höjd över havet ger klarare luft, vilket hjälper på klara vinterdagar
Slå upp din ort på Solguides startsida för att se den exakta årsinstrålningen för din ort.
Skillnaden Norrland vs Skåne
Skillnaden i vinterproduktion är stor:
- Malmö/Skåne: ca 200–250 kWh av årsproduktionen faller på november–februari
- Umeå/Västerbotten: ca 100–130 kWh på november–februari
- Luleå/Norrbotten: ca 70–110 kWh på november–februari
Men det som Norrland "förlorar" på vintern tar det delvis igen på sommaren. Långt in i juni och juli når solen aldrig riktigt ned i norra Norrland – och det ger sommarproduktion som nära matchar södra Sverige.
Ekonomi: vinterproduktionen i kalkylen
Vintermånadernas bidrag till årsproduktionen är liten – ungefär 8–12 procent av årsproduktionen faller på november–februari. Men det innebär inte att vintern kan ignoreras i kalkylen.
Elpriset är ofta högst på vintern – speciellt i SE3 och SE4 under kalla perioder. Det innebär att varje kilowattimme du producerar på vintern kan ha ett högre ekonomiskt värde än sommarkilowattimmen, även om du producerar färre.
En riktvisning: om en sommarmånad producerar 10 gånger mer el än en vintermånad, men vinterpriset är dubbelt så högt, är den faktiska intäktskvoten 5:1 – inte 10:1. Vinterproduktionen är mer värd per kWh.
Vanliga frågor om solceller på vintern
Hur mycket producerar solceller på vintern i Sverige?
December och januari är svagast: en 10 kW-anläggning producerar typiskt 100–300 kWh per månad beroende på region. Det motsvarar 3–5 procent av vad en lika stor anläggning producerar i juni. Trots den låga produktionen är vintermånaderna inte noll – klara dagar kan ge överraskande god produktion även i januari.
Är snö på solpanelerna ett problem?
Snö som täckt panelerna stoppar produktionen helt. Men snö glider vanligtvis av själv på grund av takvinkel, panelers släta yta och värme från en viss restproduktion. I södra Sverige rör sig snön ofta av inom 1–3 dagar. I Norrland kan ett snölager ligga i 1–2 veckor. Att skrapa bort snö rekommenderas vanligtvis inte – risken för repa eller annan skada är hög.
Ger kall temperatur bättre eller sämre produktion?
Bättre! Solpaneler producerar mer effektivt i kyla. Verkningsgraden ökar med ungefär 0,4 procent per grad under referenstemperaturen 25 grader C. På en klar vinterdag med -10 grader kan panelerna prestera 14–15 procent över sin märkeffekt. Det kompenserar delvis för de korta dagarna.
Är det lönsamt att ha solceller om man bor i Norrland?
Ja, men kalkylen ser annorlunda ut. Norrland har långa sommardagar och kalla vintrar – båda gynnar sommarproduktionen. Årsproduktionen är lägre (822–890 kWh/m² mot 1 060–1 128 i söder) men anläggningskostnaden är bara något högre. Återbetalningstiden är 13–18 år jämfört med 8–12 i söder, men anläggningen lever lika länge.
Ska jag optimera takvinkel för vinterproduktion?
Bara om det är ett uttalat mål. En brantare vinkel (50–60 grader) ger mer vinterproduktion men minskar årsproduktionen totalt. För de flesta är det bättre att optimera för årsmaximal produktion (30–45 graders lutning). Undantag: off-grid-system där du behöver vinterproduktion för att klara energibehovet.
Maximera sommarproduktionen Solceller på vintretid – översikt Sol i december – data Sol i januari – data Solinstrålning per ort