Arrendera mark för solceller 2026 – guide för markägare

Vad innebär det att arrendera ut mark för solcellspark?

Ett arrende för solcellspark är ett nyttjanderättsavtal där du som markägare upplåter din mark till ett energibolag under en lång period. Energibolaget bygger, äger och driver solcellsparken – du hyr ut marken och får en arrendeavgift, precis som vid ett traditionellt jordbruksarrende.

Skillnaden mot ett vanligt jordbruksarrende är att bindningstiden är längre (25–40 år mot typiska 5–10 år för jordbruk) och att marken under perioden inte kan användas för jordbruk. I gengäld är arrendeavgiften oftast högre och förutsägbar – den är inte beroende av skördar eller lantbrukspriser.

Processen från förhandling till att solcellsparken är i drift tar normalt 3–6 år på grund av planprocessen och tillståndsgivning. Men arrendeavtalet kan skrivas under tidigt i processen, och vissa bolag betalar en optionsavgift under planeringsfasen – typiskt 500–2 000 kr/ha/år – medan projektet behandlas av kommunen.

Typiska arrende-ersättningar

Marknadspriset för solcellsarrenden varierar beroende på markens läge, solinstrålning, avstånd till elnät och konkurrensen mellan solcellsbolagen i ditt område.

Avtal löper typiskt 25–40 år. En markägare med 10 hektar i Skåne kan förvänta sig ca 100 000–150 000 kr per år i arrendeinkomst, eller 2,5–6 miljoner kronor totalt under avtalstiden (i nominella termer). Med KPI-indexering ökar beloppet med inflationen.

Viktigt: ta alltid in anbud från flera solcellsbolag. Det är en marknad och konkurrensen driver upp priset. Skillnaden i erbjudanden kan vara 30–50%.

Vilken mark passar?

Inte all mark är lika attraktiv för solcellsbolagen. Följande faktorer påverkar om ditt markinnehav är intressant:

• Solinstrålning: Södra och mellersta Sverige har bäst förutsättningar. Sydsluttningar ger extra produktion. Norrvänta lutningar och skuggade ytor är ointressanta.
• Marktyp: Jordbruksmark klass 7–8 (lägst bördighet) är mest attraktiv ur tillståndsperspektiv. Mark av klass 1–4 möter ofta hårdare granskning i planprocessen.
• Nätanslutning: Avstånd till elnätets transformatorstation är avgörande. Under 500 meter är idealiskt. Över 2 kilometer kan göra projektet ekonomiskt olönsamt. Elnätskapacitet i området spelar också roll.
• Storlek: Solcellsprojekt är sällan intressanta under 5 hektar. Typisk parkareal är 10–200 hektar. Större areal ger bättre förhandlingsstyrka.
• Planförutsättningar: Detaljplan, riksintresse, Natura 2000 och strandskydd påverkar möjligheten att få tillstånd. Lantbruksmark utan andra restriktioner är enklast.

Detaljplaneprocess och miljökonsekvensbeskrivning

En solcellspark av större storlek (normalt över 500 kW installerad effekt) kräver att kommunen upprättar en detaljplan eller fattar beslut om planändring. Det är solcellsbolaget som ansvarar för att initiera planprocessen och finansiera det arbetet.

Planprocessen inkluderar ett samråd där kommuninvånare och myndigheter ges möjlighet att yttra sig. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska tas fram för att belysa projektets påverkan på naturmiljö, kulturmiljö, jordbruksvärden och landskapsbild.

Länsstyrelsen granskar detaljplanen och kan upphäva den om den strider mot riksintressen, strandskydd, miljöbalken eller andra nationella intressen. Det är inte ovanligt att planprocessen tar 2–4 år.

Som markägare behöver du inte driva planprocessen – det gör solcellsbolaget. Men du behöver delta i samrådsmöten och stödja projektet om grannar eller organisationer invänder. Ditt engagemang i projektet kan påverka utfallet positivt.

Skatt på arrende-inkomst

Arrende-inkomst för mark (tomtmark, jordbruksmark, skogsmark) beskattas normalt som inkomst av kapital med 30% skatt. Det gäller om du äger marken som privatperson eller via ett enkelt dödsbo.

Du kan inte dra av normala avdrag mot arrende-inkomst av det här slaget, som du kan mot inkomst av tjänst eller näring. Arrendet är bruttoinkomst och beskattas fullt ut. Undantaget är om du bedriver aktiv näring på fastigheten och den räknas som näringsfastighet – då hanteras inkomsten i inkomstslaget näring med andra regler.

Äger du marken via ett aktiebolag beskattas arrendet som bolagsinkomst med 20,6% bolagsskatt (2026). Det kan vara skattemässigt fördelaktigt för stora arrenden.

Rådfråga alltid en revisor eller skatteexpert innan du skriver under arrendeavtalet. Skattekonsekvenserna under 25–40 år kan vara mycket stora och det är viktigt att strukturera rätt från start.

Vad du bör kräva i avtalet

Arrendeavtal för solcellsparker är långa och komplexa. Det är ditt ansvar som markägare att se till att du är skyddad. Anlita alltid en advokat med erfarenhet av fastighetsjuridik för att granska avtalet. Kostnaden på 15 000–30 000 kr är försumbar i förhållande till avtalets totala värde.

Kräv alltid följande punkter i avtalet:

• KPI-indexering. Arrendeavgiften ska justeras årligen med konsumentprisindex (KPI) för att behålla köpkraften. Utan indexering är 10 000 kr om 25 år kanske värda hälften i reala termer.
• Återställningsåtagande med bankgaranti. Solcellsbolaget ska garantera att marken återställs efter avtalets slut. En bankgaranti eller depositionsavtal (typiskt 20 000–50 000 kr/hektar) säkerställer att pengarna finns även om bolaget går i konkurs.
• Uppsägningsrätt vid avtalsbrott. Du ska kunna säga upp avtalet om solcellsbolaget inte uppfyller sina åtaganden, till exempel utebliven betalning eller om parken inte byggs inom en viss tid.
• Optionsavgift under projekteringsfasen. Om planprocessen tar 4 år ska du ersättas under den tid marken är "bunden" men inte genererar fullt arrende.
• Reglering vid ägarbyte. Vad händer om solcellsbolaget säljer projektet till ett annat bolag? Avtalet bör reglera att det överlåtande bolaget garanterar arrendeavtalets uppfyllelse.
• Försäkringskrav. Solcellsbolaget ska upprätthålla fullvärdig ansvarsförsäkring under hela avtalsperioden.

Solcellspark vs vindkraft vs traditionellt jordbruk

Hur jämför sig solcellsarrende med alternativa markanvändningar?

Vindkraft ger ofta högre inkomst per hektar men kräver mark med rätt vindförhållanden och är mer komplicerat att etablera. Solcellsarrende är enklare att godkänna, berör fler marktyper och kräver kortare avstånd till nätanslutning.

Agrivoltaik: sol + jordbruk på samma mark

Agrivoltaik (agri-PV) är en metod där solcellspaneler monteras högt nog för att jordbruksaktivitet ska kunna fortsätta under panelerna. Panelerna placeras på ställningar 3–5 meter ovanför marken och kan kombineras med bete, grönsaksodling eller bärproduktion.

I Europa, och framför allt i Frankrike och Tyskland, har agrivoltaik vuxit snabbt. I Sverige är det fortfarande ovanligt men intresset ökar. Fördelen för markägaren är att marken inte behöver lämnas upp helt – du kan kombinera arrendeinkomsten med viss fortsatt lantbruksverksamhet.

Agrivoltaik ger typiskt 20–30% lägre solproduktion än en konventionell mark-park, men det kompenseras av att marken kan fortsätta producera livsmedel. Det är också ett starkare argument i planprocessen, eftersom det minskar konflikten med livsmedelssäkerhetsintresset.

Arrendeavgiften vid agrivoltaik är ofta något lägre (3 000–8 000 kr/ha/år) på grund av lägre elproduktion, men du behåller en del av jordbruksinkomsten.